När och varför uppstod människan?

N?r och varf?r uppstod m?nniskan?
Андрей Тихомиров

Under de senaste 20 ?ren har medlemmar i Zoonomia international consortium dechiffrerat genomerna hos djur fr?n olika familjer och j?mf?rt dem med sekvensen av m?nskligt DNA. Vetenskapen har fastst?llt att den grundl?ggande skillnaden mellan m?nniskor och djur intr?ffade f?r ungef?r en miljon ?r sedan i Sydafrika. Det var baserat p? mutationsprocesser som ledde till att proteinf?rpackningen av DNA omorganiserades i de omr?den som ?r f?rknippade med utvecklingen av hj?rnan i "zonen f?r accelererad m?nsklig utveckling". Dessa omr?den i hj?rnan hos forntida m?nskliga f?rf?der r?kade vara bredvid f?rst?rkare-f?rst?rkare av genaktivitet, som blev en v?ndpunkt i forntida m?nniskors historia. Men denna olycka var ocks? en n?dv?ndighet som med all sannolikhet uppstod med f?r?ndringen av mat som konsumeras av forntida f?rf?der, det var anv?ndningen av mat tillagad i brand som fungerade som denna drivkraft.

Андрей Тихомиров

N?r och varf?r uppstod m?nniskan?

Under de senaste 20 ?ren har medlemmar i det internationella konsortiet Zoonomia dechiffrerat genom fr?n djur fr?n olika familjer och j?mf?rt dem med den m?nskliga DNA-sekvensen. Biologer rapporterar att resultaten av m?nga ?rs forskning har gjort det m?jligt f?r dem att b?ttre f?rst? i vilket skede av evolutionen f?r?ndringarna intr?ffade som gjorde m?nniskor ur m?nniskoapor. Vetenskapen har fastst?llt att den grundl?ggande skillnaden mellan m?nniska och djur intr?ffade f?r ungef?r en miljon ?r sedan i Sydafrika. Det baserades p? mutationsprocesser som ledde till det faktum att i de omr?den som ?r associerade med utvecklingen av hj?rnan i "zonen f?r accelererad m?nsklig utveckling", omarrangerades proteinf?rpackningen av DNA. Dessa omr?den i hj?rnan hos forntida m?nskliga f?rf?der r?kade av misstag ligga bredvid f?rst?rkare – f?rst?rkare av genaktivitet, vilket blev en v?ndpunkt i forntida m?nniskors historia. Men denna olycka var ocks? en n?dv?ndighet som uppstod, med all sannolikhet, med f?r?ndringen av mat som anv?ndes av gamla f?rf?der, det var anv?ndningen av mat tillagad i eld som fungerade som denna drivkraft.

Afrika ?r platsen d?r de f?rsta hominiderna d?k upp – antropoida varelser. Fram till nu har vetenskapen utg?tt fr?n det faktum att det fanns tre migrationsv?gor fr?n Afrika till det eurasiska rymden: f?r 2 miljoner ?r sedan var det Homo erectus, f?r en halv miljon ?r sedan – neandertalarens f?rf?der och f?r 50 tusen ?r sedan – v?ra f?rf?der, Homo sapiens. Det ?r nu m?jligt att l?gga till dem, ?tminstone efter analys av ?rftligt material, en fj?rde v?g. Det var med st?rsta sannolikhet Denisov-mannen (Homo altaensis). Under l?ng tid fanns det ingen konsensus bland forskare om exakt var p? kontinenten en person d?k upp, vare sig i Awash National Park i Etiopien, eller i Olduvai Gorge i Tanzania, eller i Sydafrika. Teorier har framf?rts om att de gamla f?rf?derna till m?nniskor inte f?rekom i en viss punkt i Afrika, utan uppstod i dess olika delar. Nu har forskare identifierat platsen f?r m?nsklig bildning – Sydafrika.

I processen f?r m?nsklig utveckling spelades en viktig roll av det faktum att m?nskliga f?rf?der ?t b?de vegetabilisk och animalisk mat, detta ?r den tidiga paleolitiska perioden. En s?dan variation av mat hade en enorm inverkan p? utvecklingen av hela organismen hos m?nskliga f?rf?der och s?rskilt hj?rnan. Fisket, som utvecklades fr?n slutet av paleolitikum, f?rde ocks? med sig ny f?da till den forntida m?nniskan, inneh?llande ?mnen som var viktiga f?r hennes utveckling. Men det viktigaste var att den forntida mannen beh?rskade elden och b?rjade laga mat p? den: stek och baka k?tt, fisk, v?xter. Detta utf?rdes p? kol, i het aska, p? heta stenar, i gropar kantade med stenar. Dessa forntida former av matlagning bevarades under l?ng tid bland vissa folk i Australien och Oceanien. Djur, ?ven de h?gre, ?r r?dda f?r eld och undviker p? alla m?jliga s?tt att m?tas med den. D?rf?r kan stekt och kokt mat endast ?tas ibland som ett resultat av skr?p eller genom att stj?la mat fr?n en person.

Det ?r k?nt att en l?ng vistelse f?r en person eller ett djur p? n?gon diet f?r?ndrar k?rtlarnas sekretoriska reaktion p? matstimuli, vilket beror p? en f?r?ndring i matcentrets funktionella tillst?nd. Matcentret ?r bildandet av det centrala nervsystemet hos m?nniskor och h?gre djur som reglerar intaget av n?rings?mnen i kroppen och deras bearbetning i matsm?ltningskanalen. Konceptet med ett livsmedelscenter introducerades av I.P. Pavlov p? grundval av sin teori om betingade reflexer. Matcentrets arbete, p? grund av kroppens m?ttnadsgrad och matirriterande ?mnen, g?r att kroppen r?r sig efter mat, ?ter och uts?ndrar matsm?ltningsjuicer. Liksom andningscentret ?r matcentrets aktivitet periodisk och regleras av f?r?ndringar i blodets kemiska sammans?ttning, stimuli f?rknippade med matintag och medel som verkar p? matsm?ltningskanalens interoreceptorer, vilket i sin tur p?verkar hj?rnan. Det s? kallade "hungriga blodet", det vill s?ga blodet fr?n en person eller ett djur n?gra timmar efter att ha ?tit, upphetsar matcentrets aktivitet, och "v?lmatat blod", tv?rtom, f?rsenar denna aktivitet. Matcentret best?r av separata grupper av celler som finns i olika delar av det centrala nervsystemet, inklusive hj?rnbarken. Matcentret representeras fr?mst av att uppfatta nervceller, det ?r under inflytande av andra nervcentra och p?verkar sj?lvt deras aktivitet. F?r?ndringen i matbasen hos forntida f?rf?der ledde gradvis till f?r?ndringar i matsm?ltnings-, nerv- och immunsystem och fungerade som en drivkraft f?r bildandet av II-signalsystemet.

Sedan urminnes tider har eld spelat en stor roll i m?nniskors liv. Dess anv?ndning av m?nniskan har blivit h?rnstenen i bildandet av en civilisation som har sina r?tter i den djupaste antiken. En grupp arkeologer ledda av Francesco Berna fr?n Boston University i USA drog 2012 slutsatsen att m?nniskan f?rst b?rjade anv?nda eld f?r cirka 1 miljon ?r sedan. Forskare kom till denna slutsats efter att ha uppt?ckt sp?r av h?rdar i Vonderwerk-grottan i Sydafrika. Raw food h?ll tillbaka tillv?xten av hj?rnvolymen hos protom?nniskors f?rf?der. N?ringsbrist i r? vegetabilisk mat var huvudorsaken till sm? hj?rnor hos tidiga m?nskliga f?rf?der, vilket bekr?ftar eldens och "kulinariska konstens" nyckelroll i m?nsklig evolution, s?ger antropologer i en artikel publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences ocks? 2012

Forskare har uppt?ckt en grundl?ggande skillnad mellan m?nniskor och djur, vilket h?nde f?r ungef?r en miljon ?r sedan. Under de senaste 20 ?ren har medlemmar i det internationella konsortiet Zoonomia dechiffrerat genomen fr?n 241 djurarter fr?n olika familjer och j?mf?rt dem med den m?nskliga DNA-sekvensen. Biologer rapporterar att resultaten av m?nga ?rs forskning har gjort det m?jligt f?r dem att b?ttre f?rst? i vilket skede av evolutionen f?r?ndringarna intr?ffade som gjorde protom?nniskor till m?nniskor. Termen "zoonomia" (Zoonomia), som projektet d?ptes efter, introducerades i vetenskapligt bruk av Erasmus Darwin (farfar till Charles Darwin, 1731-1802, engelsk l?kare, naturforskare, uppfinnare och poet): han uttryckte en dj?rv idе f?r hans tid att att alla varmblodiga djur ?r sl?kt med varandra och hade en gemensam f?rfader i ett avl?gset f?rflutet. Det tog forskare mer ?n tv? ?rhundraden att bekr?fta denna teori. I sitt kapitel om biogenes f?ruts?g Erasmus Darwin m?nga av idеerna fr?n Jean-Baptiste Lamarck, som var den f?rsta att utveckla en holistisk evolutionsteori.

I b?rjan av 2000-talet publicerades de fullst?ndiga genomen av m?ss, m?nniskor, r?ttor och schimpanser, vilket visade sig vara mycket n?ra, men det fanns inte tillr?ckligt med data f?r studien. S? h?r f?ddes Zoonomia-projektet. Mer ?n 50 vetenskapliga organisationer fr?n olika l?nder gav DNA-prover till sina deltagare. Resultaten av studien publicerades i form av 11 artiklar i temanumret av tidskriften Science. Uppgiften f?r deltagarna i Zoonomia-projektet var att identifiera de DNA-egenskaper som best?mmer artskillnader, och att ta reda p? i vilket skede av evolutionens historia de fixerades p? genetisk niv?. Studierna g?llde endast representanter f?r placentagruppen, som d?k upp p? planeten under de senaste 100 miljoner ?ren, och som inte p?verkade de mer gamla pungdjuren och ?ggstockarna. J?mf?rande genetik har gjort det m?jligt f?r forskare att identifiera mer ?n tre miljoner element i m?nskligt DNA, varav ungef?r h?lften tidigare var ok?nda. Det visade sig att de spelar en avg?rande roll f?r att kontrollera alla fysiologiska processer i kroppen, och p?verkar var, n?r och hur mycket man ska producera proteiner. Det visade sig ocks? att cirka 11 % av arvsmassan (de s? kallade konserverade DNA-fragmenten) – cirka 4 500 regioner totalt – ?r identiska hos alla d?ggdjur, inklusive m?nniskor. De ?r n?dv?ndiga f?r kroppens normala funktion, och genetiska f?r?ndringar i dem kan orsaka inte bara ?rftliga sjukdomar utan ocks? cancer.

Genetiker som studerade omr?den associerade med hj?rnans utveckling ("zoner f?r accelererad m?nsklig utveckling" eller HAR – Human Accelerated Regions) fann att b?de m?nniskor och primater har dem. Men f?r ungef?r en miljon ?r sedan b?rjade skillnader uppst? – proteinf?rpackningen av DNA omarrangerades. "Zonerna f?r accelererad m?nsklig utveckling" av de forntida m?nskliga f?rf?derna d?k av misstag upp bredvid f?rst?rkare – f?rst?rkare av genaktivitet, vilket blev en v?ndpunkt i historien om arten Homo sapiens. En f?rst?rkare ?r en liten del av DNA som, efter att ha bindit transkriptionsfaktorer till den, stimulerar transkription fr?n huvudpromotorerna f?r en gen eller grupp av gener. F?rst?rkare ?r inte n?dv?ndigtvis lokaliserade i n?rheten av generna vars aktivitet de reglerar, och ?r inte ens n?dv?ndigtvis lokaliserade p? samma kromosom som dem.

Varje fenomen i v?rlden bildas under p?verkan av inte bara v?sentliga, n?dv?ndiga utan ocks? slumpm?ssiga orsaker. Genom kategorin dialektik – n?dv?ndighet och slump kan dessa fenomen f?rklaras. N?dv?ndighet och slump existerar inte utan varandra, de ?r en oskiljaktig dialektisk enhet. Samma samband, slumpm?ssigt i ett avseende, framst?r som n?dv?ndigt i ett annat avseende. N?dv?ndighet finns inte i en "ren form", den visar sig genom slumpen. I sin tur fungerar slumpen som en form av manifestation av n?dv?ndighet och dess komplement; det ger fenomenet en viss originalitet, specificitet, unika egenskaper. Den forntida m?nniskan, andra levande organismer som tillh?r en viss art, har gemensamma (specifika) drag som har uppst?tt under en l?ngvarig utveckling och ?rvs. Men dessa n?dv?ndiga tecken finns alltid i en individuell form, eftersom en person och andra levande organismer skiljer sig fr?n varandra i storlek, form, volym etc. Vissa av dessa initialt slumpm?ssiga egenskaper f?r en art av en given art fixeras under utvecklingen, ?rvs och blir n?dv?ndiga, och de av de n?dv?ndiga egenskaperna som visar sig vara ol?mpliga i en annan situation f?rsvinner och dyker upp i efterf?ljande generationer endast i formen av ett rudiment, det vill s?ga ett oavsiktligt drag. . S?ledes f?rvandlas slumpen till n?dv?ndighet, och vice versa, n?dv?ndighet f?rvandlas till slump.

Miljarder nervceller i den m?nskliga hj?rnan skapar st?ndigt biljoner och biljoner nya kopplingar, naturligtvis, detta sker strikt individuellt. Under m?nskligt liv lagras all information som kommer in i hj?rnan d?r (som p? en h?rddisk – en datorh?rddisk, likheten mellan hj?rnan och en dators h?rddisk ligger i det faktum att information i hj?rnan ?verf?rs via nervsystemet, som ?r ett n?tverk av flera biljoner nervceller (neuroner) som i en dator genom elektroniska omkopplare som bara har tv? betydelser – bitar (dubbla tal) och endast utf?r en ?tg?rd – addition, vilket ocks? observeras i fynden av artefakter av en forntida man som bara kunde l?gga till, s?v?l som sm? barn som lade till fr?n t?ndstickor, numret p? n?got eller n?gon, en dators BIOS – obetingade (medf?dda) reflexer och programmen som senare installerades p? h?rddisken p? en dator – f?rv?rvade reflexer eller n?gon form av "sj?l" hos en person), men i de flesta fall visar det sig vara outtagna. Med en organisk f?r?ndring i hj?rnan (trauma, infektion etc.) etableras helt andra tidigare okarakteristiska neurala kopplingar och olika fenomenala f?rm?gor kan uppst? (f?rm?gan att rita, memorera, versifiera etc.), men individuellt, eftersom varje person har sina egna neurokopplingar. Det ospecifika aktiverande systemet i hj?rnan ?kar avsev?rt med psyko-emotionell stress, det vill s?ga ett f?r?ndrat tillst?nd. Det finns ett kraftigt hopp i utvecklingen av den m?nskliga hj?rnan (den m?nskliga hj?rnan ?kar).

De levande primaterna n?rmast m?nniskor ?r underfamiljen Homininae:

sl?kte av gorilla (Gorilla): v?stlig gorilla (Gorilla gorilla) och ?stlig gorilla (Gorilla beringei);

schimpanssl?kte (Pan): vanlig schimpans (Pan troglodytes) och pygmеschimpans (Pan paniscus), eller bonobos.

Den ?ldsta av sl?ktet Homo ?r Homo habilis, eller en skicklig man, vars f?rsta representanter d?k upp p? jorden f?r cirka 2,8 miljoner ?r sedan i Afrika. Fram till den tiden fanns troligen bara Australopithecus ocks? i Afrika.

F?r cirka 2,5 miljoner ?r sedan skedde en splittring i evolutionen av hominider, som ett resultat av att massiva australopithecines (en ?terv?ndsgr?nd av evolutionen) och sl?ktet Homo separerades. F?rutom fynden fr?n Olduvai-ravinen, den s? kallade Rudolf-mannen, Homo rudolfensis, vars skalle hittades i Kenya 1972 i omr?det kring Rudolfsj?n (nuvarande Turkanasj?n), samt fynd fr?n Etiopien och s?der. Afrika, klassificeras ocks? som Homo habilis. Antiken f?r dessa arter ?r fr?n 2,4 till 1,9 miljoner ?r. Det antas att dessa f?rsta m?nniskor var skaparna av verktygen f?r den ?ldsta Olduvai (sten) kulturen p? jorden. Det finns fynd som inte har hittat en taxonomisk definition och en del av forskarna tillh?r Homo habilis, och den andra delen till de grupper av arkantroper (de ?ldsta m?nniskorna) som ersatte Homo habilis f?r cirka 1,6-1,5 miljoner ?r sedan. Gruppen arkantroper omfattar tv? huvudarter. Detta ?r en art av asiatiska forntida m?nniskor, Homo erectus, och dess afrikanska version, en arbetande man (Homo ergaster). Den klassiska representanten f?r paleoantroper (forntida m?nniskor) ?r neandertalaren, eller neandertalmannen, Homo neanderthalensis. Nyligen har en annan art identifierats – Heidelbergmannen, Homo heidelbergensis, senare ?n de ?ldsta m?nniskorna Homo erectus och Homo ergaster. Vissa forskare h?nvisar till det som en paleoantrop. Homo neanderthalensis ?r f?rknippad med de Acheulean och Mousterian stenkulturerna.